.png)
Hej! Idag har vi tagit hjälp av en gästskribent som pluggar till psykolog, som vill dela några saker hon lärt sig om sig själv av att plugga psykologi.
Jag har lärt mig att agera trots rädsla och ångest, eller att i alla fall göra ett försök till att agera. Istället för att tänka "jag vill göra detta, men jag har ångest", har jag börjat tänka "Jag vill göra detta och jag har ångest". Detta lilla skifte i min tankeprocess har gjort det möjligt för mig att ta mig an utmaningar som jag tidigare skulle ha undvikit. Jag har ångest och så är det. Vi går hand i hand, ångesten och jag.
Att man kan göra läskiga och nervösa saker och ändå överleva. Värdet av att ”bara göra något” är så stort! För man kommer inse att oavsett hur de går så överlevde man. Och man kommer överleva nästa gång med. Och nästa gång. Det gör inget att man inte lyckas varje gång. Att bara försöka, oavsett om det är läskigt, är en vinst i sig.
Jag är i en lärandeprocess av att förstå mina egna reaktioner, vilka roller jag tar i olika sammanhang och hur jag uttrycker mig. Genom att försöka förstå hur jag uttrycker mig, hur jag agerar, hur jag bidrar och hur jag uppfattas lär jag mig hur jag påverkar andra.
Det kan verkligen göra SÅ mycket att något är sagt än osagt. Det är viktigt att sätta ord på något som är jobbigt, något som händer i en själv eller man tänker på i stunden, till exempel att uttrycka "När du säger sådär, så känner jag såhär". Genom att kommunicera tydligare och sätta ord på tankar stärks relationer och man skapar större förståelse sinsemellan.
Jag har insett att det alltid finns nya saker att lära sig och nya sätt att växa på. Utveckling och inlärning kan ske i alla åldrar och på många olika områden i livet. Det är aldrig för sent att lära sig något nytt, som det där instrumentet du alltid velat kunna spela eller språket du fascineras över. Eller hur du kommunicerar med andra när du är upprörd, hur du agerar vid motgångar eller hur du låter andra påverka dig.
Slutligen, en viktig lärdom har varit att förändra mitt tankesätt snarare än att bara försöka göra allt "rätt". Det är inte så att jag nu gör allt perfekt bara för att jag pluggar psykologi, tro mig, jag är rätt trasig jag med. Men jag har fått nya verktyg och perspektiv som hjälper mig att navigera i livet när det känns jobbigt och tungt. Som sagt, ångesten och jag går hand i hand, antagligen genom hela livet. Och jag lär mig ständigt att samarbeta med den, att möta utmaningar på ett sätt som passar både mig och min ångest, snarare än låtsas att den inte är där.